26 oktober, 2016

Sätt igång att grodda!


När Lina Wallentinsson mailade mig om den nya boken om groddar blev jag nyfiken på att få reda på mer. Att grodda gjorde jag som liten men sen dess har det hänt mycket inte minst att vegobloggar gör ett starkt avtryck i bloggosfären sedan några år tillbaka. Därför bad jag Lina att gästblogga här på Kinnas blogg. 


Supertack för att jag får gästblogga här om groddar och skott! Min bok Groddar, skott & mikrogrönt har precis kommit ut. I den berättar jag hur man groddar och odlar skott - och inte minst vad man lagar av dem. För det var lite så det började. Jag skrev en artikel i mitt jobb på Buffé, och blev helt såld på groddar - jag provade allt jag kom över, linser, quinoa, chiafrön, bovete… Men en sak är säker, när man groddar blir det alltid mer än man tror. En halv deciliter torkade mungbönor blir till sex deciliter groddar! Så där stod jag med groddar upp över öronen! När jag sökte på recept hamnade jag rätt omgående på ett ganska torftigt råkostspår. Det måste ju gå att göra en hel massa rätter, både råa och lagade, tänkte jag. Och det går förstås! Groddade gula ärter blir till supergod falafel eller hummus. Mungbönor är goda att förvälla och marinera med andra grönsaker, eller fräsa med en skvätt soja, eller i en omelett. Bovetegroddar är otroligt mångsidiga. Råa kan de boosta en smoothie eller ge gott tugg i en sallad. Annars är de fina att baka bröd på, göra granola eller rosta i stekpannan och äta istället för ris eller pasta.

Nyttiga groddar
Rent näringsmässigt är det jackpot att grodda. Fröer är små näringsbomber laddade med protein, fibrer och mineraler. Kruxet är bara att de inte är så pigga på att släppa ifrån sig nyttigheterna. I fröet finns en inbyggd plan att utvecklas till en stor, stark planta. Genom att blötlägga och grodda kan vi lura fröet att tro att kusten är klar. Fröet släpper på sitt skydd och näringen blir mer tillgänglig för oss.

Grodda - så gör du
Smidigast att grodda i är helt enkelt ett durkslag (eller sil för små frön). Skölj och lägg fröna i blöt i kallt vatten i en bunke över natten. Häll dem i ett durkslag, skölj noga och ställ durkslaget över bunken. Lägg en handduk över. Skölj dem två till tre gånger om dagen.
Eller grodda i en glasburk med nätlock (eller en bit glest linnetyg fäst med gummiband) i stället för i durkslag. Gör på samma sätt men låt burken stå snett nedåtlutad, t ex i diskstället) mellan sköljningarna.

5 grymma groddar
Bovete - så mångsidig! Välj helt bovete. Obs skölj bovetekornen i rinnande hett vatten en halv minut innan det blötläggs. . Använd i brödbak, boosta smoothien, koka gröt eller rosta på svag värme till knaprigt crunch.
Blötlägg över natten. Grodda i 2 dygn.

Mungbönor – vilken kalasgrodd! Så enkel att lyckas med. Efter 2 dagar passar de knubbiga, matiga groddarna i en wok eller pad thai. Låt dem växa till ytterligare några dagar och blanda ner i en sallad.
Blötlägg över natten. Grodda 2-5 dygn. 

Quinoa – snabbaste grodden! Klar efter ett och ett halvt dygns groddning. Groddar man längre kan smaken bli syrlig och lite jäst. Ställ hellre i kylen om de inte används direkt. Röd och svart quinoa är svåra att grodda, välj vit. Gott i bröd, rå i en sallad eller fräst med grönsaker.
Blötlägg över natten. Grodda 1-2 dygn.

Alfalfa – extra krispig! En matsked frön blir 5 dl groddar. Grodda i burk (inte durkslag/sil) så att de små späda svansarna inte torkar ut. Alfalfa gör sig bäst bara som det är – på mackan, i salladen eller att toppa soppan med.
Blötlägg över natten. Grodda 3-5 dygn.

Gula ärter – svensk supergrodd! Sötnötig fin smak. Mår bara bra av att ligga i blöt upp till ett dygn. Mixa till falafel och ärtiga biffar. Vill du ändå koka soppa så går det mycket fortare när ärterna är groddade.
Blötlägg minst 12 timmar, gärna ett dygn. Grodda 3-5 dygn.

Om författaren
Lina Wallentinson är redaktören som snöade in på groddar. Kostvetare och matskribent., till vardags på tidningen Buffé. Groddar, skott & mikrogrönt är hennes debutbok.

-->

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...